fromesswithlove

Här kommer en utförlig beskrivning av min sjukresa till Thailand för den intresserade!
Och efter en vecka ute i fält blev jag sjuk. Hade feber, mådde illa och hade ont i hela kroppen. Detta kunde ju vara malaria eller denguefeber. Ett av symtomen vid denguefeber är att man har ont i kroppen, speciellt ryggen. Och jag var ju öm i hela kroppen efter allt vandrande så jag visste ju inte om det var träningsverk eller dengue. Och dessutom hade jag ju feber. Så en chaufför hämtade mig i Sekong medan de andra fortsatte till nästa distrikt. Väl tillbaka i Salavan var kontoret stängt och jag hade inga nycklar och alla var ute i fält...och chauffören pratar absolut ingen engelska så det var ingen lätt situation att handskas med. För jag var tvungen att komma in på kontoret där HJ lämnat husnycklarna. Och husnycklarna behövde jag för att komma åt mitt pass där hemma. Chauffören bröt sig in på kontoret på något sätt så då kände jag lite lättnad. Men tyvärr fanns inte husnycklarna på kontoret och jag kände hur min feber steg några grader. Så jag fick ringa en tjej, Noi, som jobbar på kontoret i Pakse som fick tolka varenda ord åt mig så att chauffören skulle förstå att nu var det dags att åka till husägarens restaurang för be om extranyckeln... Och väl framme där skulle det tolkas igen. Efter ett tag kom jag in i huset och kunde packa mina saker och alla viktiga försäkringspapper.

 Därefter körde chaffisen mig till Pakse där Noi mötte upp mig och vi åkte vidare till gränsen. Noi hade då ordnat så att en ambulans kom och hämtade mig vid gränsen. Men innan dess var jag tvungen att greja med visum. Det visade sig att jag överstigit mitt visum och därmed fick jag betala 40 dollar. Detta visum gick ut igår men de utgick från min min stämpel vid ankomst och enligt denna hade jag då överstigit visumet. Sedan var det dags för nästa passkontroll, den thailändska och detta gick smidigt. Skönt. Och sedan bäddade en thailändsk manlig sjukskötare med rosa skjorta ner mig i ambulansen och där låg jag och mös under en filt. Vid det här laget hade jag nästan glömt bort att jag var sjuk på grund av allt krångel.

Väl framme på sjukhuset i Ubon, Thailand, fick jag inte röra mig utan rullades in på bår på akuten. Jag sa bestämt att jag kunde gå själv men ingen verkade lyssna. En läkare undersökte mig och en sjuksyster tog blodprov för att se om jag hade dengue eller malaria. Och för första gången i mitt liv fick jag  en venflon (venkateter) och detta var jag ju inte så glad över.  Tittade väldigt skeptiskt på den i många timmar men sedan började jag så smått acceptera denna läskiga grej...


Jag har aldrig sovit över på sjukhus så jag tyckte att det ändå var ganska spännande. Men det var lite frustrerande att vissa sjuksköterskor inte var så bra på engelska. De kom in med olika pillercocktails i olika färger och jag som mådde bättre senare på kvällen undrade varför jag skulle de där läskiga pillrerna. Jag krävde att få prata med en doktor eller någon som kunde förklara vad det skulle vara bra för. Tyvärr fick jag inget svar så jag tackade bestämt nej. Och sedan var det samma procedur på morgonen. Stackars sjuksyrror, de måste nog blivit lite rädda för mig.....


Rummet var ganska lyxigt, nästan som hotellrum med eget badrum, "minibar", egen necessär, vattenkokare. Men jag stannade bara här en natt eftersom jag mådde bättre. När jag skulle skrivas ut fick jag vänta många timmar innan allt var klart med försäkringen. Och sedan fick jag med mig massa piller hem men ingen hade sagt var detta skulle vara bra för så då fick de leta upp en läkare som fick förklara. Och sedan tackade jag åter artigt men bestämt nej till medicinerna.


Så här ser sjukhusmaten ut i Thailand. Ris....igen. Eftersom jag spenderat mycket tid i köket på Helsingborgs Lasarett tog jag mig lite tid att analysera måltiden...och det här med varmhållning verkar inte finnas. Maten var plastad med gladpack. Kanske därför jag på tisdagkvällen åkte på magsjuka. FN-doktorn, Dr Ben, tyckte att jag skulle stanna i Thailand några dagar ifall jag blev sjuk igen, och det var tur det.... På tisdagskvällen gick jag till the Pizza Company för att fylla på mina depåer. Beställde EN pizza men jag fick TVÅ då de har "köp en få två". Jag kunde dock bara äta några tuggor sedan mådde jag förfärligt illa och magen svullnade upp. Och sedan låg jag magsjuk i några dagar. På lyxhotell. Sjukhuset var snälla att boka hotell till mig och jag ville självklart ha ett med pool nu när jag kommit ända hit. Så de fick ringa runt och till slut bokade in mig på ett pool-hotell. Men tyvärr orkade jag inte simma runt i någon pool... Jag var ju väldigt svag så room-servicen blev min räddning. Så på onsdagen ringde jag sjukhuset och de kom och hämtade mig med ambulans IGEN. Så där låg jag nedbäddad igen... Fick antibiotika och andra magmediciner som jag denna gång villigt tog emot. Jag fick träffa samma doktor som jag dagen innan bestämt lämnat tillbaka mina mediciner.....och detta påpekade han "jasså, igår ville du ju inte ha dom...men idag passar det?".  Lite försäkringskrångel och sedan fick jag skjuts tillbaka till hotellet. Free service. Och sedan på fredagen kunde jag återvända till Laos. End of story!