Confessions of a shopaholic...och lite kidneybonor i glassen
Idag skulle jag ata en av dagens obligatoriska glassar. Tog en glass ur GB-glassboxen (fast Thailands motsvarighet) och glassdamen sa att det var kokosglass. Mums! Men sedan upptackte jag typ kidneybonor i min glass....det smakade inte gott. Dietisten i mig tyckte dock detta var valdigt spannande! Kunde det verkligen vara kidneybonor i min glass? Detta blev bekraftat av glassdamen och glassen hamnade i soptunnan. Kopte en Cornetto jordgubb istallet, alltid ett sakert kort. Och definitivt utan fiber!
Njuter...
Life is good!
Idag ar det lite mulet och vi har med gott samvete spenderat dagen pa ett shoppingcenter. Nu sitter jag pa ett internetcafe. Jag brande mig lite igar sa det passar bra att vara inomhus... Igar lag vi pa stranden hela dagen och sprattlade i havet i en gummiring (varav solbrannan kanske). Senare pa eftermiddagen unnade vi oss thaimassage pa stranden. Det var forsta gangen for mig och jag tyckte att hon tog i lite val mycket ibland och bojde mina armar och ben i konstiga positioner... Pa kvallen akte vi in till stan och gick pa svettig marknad och at....pizza! Min hobby har i Hua Hin ar att besoka sa manga kedjor som mojligt. Igar blev det Pizza Company (thai motsvarighet till Pizza Hut) och Starbucks. Idag har vi atit glass pa Hagen-Dazs. Det blir lite "dyrt" i langden sa nu far vi halla oss till vardagliga thaistallen...
Och nu sitter Sophie bredvid mig och verkar pyssla med att lagga upp bilder (om det inte ar for segt) sa kika in hos henne (www.kenzosplace.blogg.se)! Det blir bilder pa denna blogg nar jag ar tillbaks i Laos!
En liten update från Hua Hin
Dagen har spenderats i vattnet, på ett apberg och nu ikväll ute på stan med god mat, glass och lite shoppingfynd från kvällsmarknaden. Imorgon blir det med största sannolikhet bad igen! Sophie har varit duktig och uppdaterat sin blogg så kika in där (www.kenzosplace.blogg.se) för bilder och lite mer info om vad vi sysslar med... Vi har internet här i huset men det är lite småsegt så vi får se hur flitiga vi blir på bloggfronten. Nu sitter vi hemma och kollar på Rallybrudar, kan nog inte bli mer svensk-stämning än så här. Och igår fick jag Marabou mjölkchoklad i ett försenat påskägg, delicious!
Lite otur i turen
Otur alltsa...ingen tomatsas pa pizzan och nu inga platser kvar pa bussen till Thailand. Var anda har en timma forvag. Men jag gav mig inte, far aka med men far sitta pa golvet. Men det ar det vart!
Pizza utan tomatsas...
Bloggen tar en ny vändning
Engelska-lektionen gick bra igår men har nu diskuterat studenten som inte kan alfabetet med chefen. Det blir någon lao-människa på kontoret som får ta hand om undervisningen för hans del. Det är ju hur svårt som helst att lära en person att läsa...försökte få honom att läsa ordet hello. Det gick åt skogen. Lektionerna kommer att bli något lättare framöver!
Allt är packat och klart inför Thailand. Bussen går 16.30 mot Pakse idag så snart är jag out of here!!!
Nu tar bloggen en ny vändning. Blir inget snack om någon nutritionsstudie eller om kontoret på ett tag. Nu är det turkost vatten, paraplydrinkar och solbränna som gäller!
Slut för idag
Hem och packa det sista och sedan sova. Upp tidigt och jobba undan på kontoret. Det är handlingsplanen för tillfället.
Godmorgon Sverige!
Vet inte om jag har visat så många bilder från mitt hus...här kommer i alla fall två bilder från mitt rum (inte så värst inspirerande bilder i jämförelse med andra bilder här på bloggen...). Klockan 10.00 är det dags för English class, wish me luck! Idag får jag nog vara en sträng lärarinna, tycker det går lite segt för några av mina studenter...
VARMT VARMT VARMT VARMT
Nu ska jag analysera min sammanställda information och försöka få klarhet i vad Lao-folket egentligen har för sig där bland grytorna.
Och apropå detta så fick jag en stekt myra i mitt ris på lunchen. Tro det eller ej men sådant pallar jag faktiskt med nu för tiden! Jag blir härdad på många sätt här...
Idag har jag googlat grönsaker!
Har kännt mig lite hängig de senaste dagarna och som vanligt tror jag att jag fått en släng av dengue eller malaria. Men jag har ju faktiskt ingen feber (tar tempen lite då och då) så det borde vara lugnt. Jag såg en denguemygga i duschen när jag var på 4000 islands och inbillar mig att den har smittat mig... Denguemyggorna kännetecknas av att de har vita prickar på benen och de gillar att vara i fuktiga miljöer.
Men annars är jag vid gott mod och det blir nog några tuffa dagar på kontoret innan jag beger mig på en välförtjänt semester till Thailand. Mycket som ska fixas med projektet innan dess. Jag ska äntligen få diskutera med chefen vilka metoder jag ska använda och dessutom diskutera det viktigaste, nämligen syftet... Det är ganska flummigt på den fronten just nu. Fortsättning följer...
Buss hit och buss dit
Jag har lagt till lite olika kategorier i bloggen nu där jag arkiverar inläggen (inte helt klart ännu). Så om ni tycker något är extra spännande att läsa om så är det bara att surfa runt bland de olika kategorierna.
Imorgon måste jag åka tidigt till Pakse igen för att ta ut pengar och köpa en normalstor resväska. Kan inte komma med min stora resväska som jag åkte hit med... eller kanske för då får jag ju plats med ugnen! Vi får se vad jag hittar. Hann inte med att göra detta igår så nu måste jag spendera halva lördagen på en buss. Får äta pizza i Pakse som belöning! Eller indiskt? Eller både och! Tror inte risken är så stor att jag går ner i vikt här.....
Nu ska jag snart hem och laga lite mat. Blir inga aktiviteter ikväll, är fortfarande trött efter allt relaxande i hängmattan de senaste dagarna=). Har köpt lite nya filmer så kanske blir det en titt på Slumdog Millionaire som jag hört ska vara bra!
♥Ha en trevlig fredagskväll!♥
Ska jag köpa en ugn?
Och det här med nybakat bröd. Fick även hembakad banankaka med kanel på toppen, dagens tips! Funderar på att införskaffa en liten ugn. Franskarna hade köpt en i Thailand för ca 500 kronor. Kanske blir lite jobbigt att släpa en ugn ända från Thailand. Fast då skulle jag ju inte ta den på flyget utan köpa den i Ubon (stad nära gränsen) på vägen hem. Oroa dig inte Sophie, jag ska inte blanda in dig i min ugn-jakt... Men sedan måste jag kånka på ugnen från Ubon till Pakse och sen till Salavan. Hmmm, får fundera på detta. Kanske är det helknäppt att köpa en ugn, jag har ju tänkt att försöka bli lite mer easygoing här och kanske leva lite mer asketiskt. Med tanke på att jag redan har en mixer så är väl det redan kört på den fronten.
Huller om buller
Slut på det roliga för denna gång...men snart på väg igen!
På måndagen anlände jag till Don Khong. Den största ön i 4000 islands. Jag utforskade ön med cykel som resulterade i en förfärligt knasig bränna. Såg ut som en tvättbjörn efteråt! Träffade ett par från Schweiz och vi hade en trevlig kväll.Ganska lugn ö och inte så mycket action...
...så därför bagav jag mig på tisdagsmorgonen vidare söderut till en mindre ö som heter Don Dhet som är mer backpacker-vänlig. Härifrån är det inte långt till Kambodja (märks även på mobilen...Välkommen till Kambodja...).
När jag kom till ön dröjde det inte länge innan jag hamnade här på Paradise guesthouse med tillhörande restaurang (favvo!!!). Där satt ett gäng backpackers så där tänkte jag att kunde hitta trevligt folk att hänga med, och det gjorde jag. Restaurangen är det första glutamat(MSG)-fria köket på ön. Vet inte riktigt vad jag anser om glutamat, är inte riktigt insatt. Det enda jag kan uttala mig om är att många använder glutamat istället för salt och kan då missa det viktiga jodet (om nu saltet är berikat). Maten här var supergod (och speciellt för mig som är isolerad i Salavan där det bara finns lao-mat). Kanske inte så väldans kulinariskt men ack så gott....
Pumpkin burger! Mumsigt värre! Pumpa passar utmärkt i biffar, dagens tips! Har även druckit en del shakes. Och hemligheten bakom en krämig sådan verkar vara kondenserad mjölk. Dock inte för mycket, då blir det för sött. Så dagens tips nr 2: mixa banan, choklad, konsdenserad mjölk och is så ska ni nog få uppleva vad jag har fått uppleva de senaste dagarna (hög food frequency på shakes kan jag tala om!)
Öns tempel. På Laonyår hålls cermonier och festligheter vid templena. Vi missade dock det hela denna eftermiddag.
Helen, en backpacker från England och så jag, " theU.N backpacker". Vi relaxar på balkongen i hängmattan. Hängmatta är nog det skönaste att slappa i....dagens tips nr 3
Bron från Don Dhet till Don Kon (inte Don Khong, det var den första ön jag var på som ligger ca 1,5 h ifrån med båt)
Långa dopp på stranden nedanför min bungalow. Blandade nationaliteter: Israel, Italien, Sverige och England.
UNDERBART!
Uppe till höger ligger Paradise bungalows. Vi låg nog i vattnet flera timmar och bara njöt.
Som vanligt så måste jag även ha med en djurbild! Denna gång blir det två söta kattungar som ligger och sover.
I morse i båten på väg till fastlandet för att ta mig tillbaka till Pakse.
Det har varit härliga dagar med trevligt sällskap och har jag möjlighet kommer jag definitivt att åka tillbaka. Nu laddar jag inför Thailand nästa vecka och biljett ska bokas imorgon! Jag laddar även inför att ta tag i allt jobb som väntar på mig imorgon på kontoret. Blog you later!
Jag skiter i alla vattenfall och delfiner!
Solbrannan har lagt sig nagot men igar fick jag bada med t-shirt + tantig solhatt (den enda som jag hittade). Jag hade ingen lust att utforska nagra vattenfall eller delfiner (de finns har!) eftersom jag brannt mig pa knana, handerna och pannan vilket ar svart att skydda. Sa gardagen spenderades i vattnet och i hangmattan med kall Beerlao. Jag bor pa ett trevligt stalle med bungalows och en superbra restaurang. Jag har sallskap av massa backpackers och vi ater gott och relaxar. Jag marker inte av Lao nyar sa valdigt mycket har. Det ar en hel del action i templet och de spelar hog musik och tvattar sina buddhor men annars har det varit ganska lugnt med firandet.
Idag tankte jag ge mig ut till vattenfallen men brannan ar fortfarande i ett kritiskt stadie sa det blir nog at relaxa och att ata god mat idag igen! Jag kan ju alltid aka tillbaka hit, det ar ju inte sa langt fran Pakse. Sa jag tror jag skiter i alla vattenfall och delfiner... Fokuserar pa hangmattan och pumpkin burgers istallet!
Nyss har jag ansokt (alltid i sista minuten...) till masterprogrammet i Public Health i Malmo, just in case. Vet inte vad jag far for mig i host eller hur arbetsmarknaden ser ut. Och trots att jag manga ganger tycker att mitt projekt har ar pest och pina har jag anda fatt mersmak for denna typ av arbete. Hade varit intressant att lara mig mer inom det aven om det ar kunskap jag kanske skulle haft INNAN jag kom hit. Jag har markt att det inte racker med bara kunskap inom nutrition utan att man aven behover folkhalso-perspektivet.
Nu ska jag vandra tillbaka till mitt place och ta ett dopp i Mekongen och sedan lunch! Imorgon bitti aker jag tillbaka till Pakse och pa eftermiddagen till Salavan. Kontoret vantar pa mig...
Fran kontorsratta (med prick) till backpacker
Imorgon borjar Lao nyar och detta innebar vattenkrig! Och kidsen har redan borjat och jag har blivit neddrankt tva ganger…sadar kul men det ar bara att keep smiling! Det ar ju bara nyar en gang om aret.
Har aven jobbat pa brannan. Dock ofrivilligt. Har smorjt in mig som en galning idag men lika snabbt forsvinner det pga att det ar sa svettigt. Glomde att smorja in handerna sa for forsta gangen I mitt liv tror jag sa har jag brannt mina hander. Dessutom har jag fatt en snygg bonnabranna pa mina knan…
Imorgon ska jag vidare soderut (fortfarande Four thousand islands). Hoppas fa se vattenfall! Aker nog tillbaka till Pakse pa onsdag. Det var allt for denna gang. Nu ska backpackern relaxa!
It's toooooo expensive! Eller?
Kom till gransen till slut och fick ordnat med visum. Fick springa runt i diverse passkontroller for att fa mina stamplar sa att jag kunde fa ett nytt turistvisum. Fick skoskav i samma veva och nar det ar svettigt och varmt sa ar det svart for plastret att fasta sa det var lite jobbigt dar ute vid gransen. Allt ordnade sig till slut i alla fall, behovde bara betala 10 dollar i overstay avgift... Och sa fort de verkade lite tveksamma sa visade jag upp mitt FN-pass och drog till med I'm working for the U.N (att jag ar en sketen praktikant langst ner pa skalan behover de ju inte veta)! Efter allt springande var jag vard lite tax-free shopping: choklad!!! Och lite olagliga dvd-filmer... Jag ar verkligen pa ratt plats nu i dessa Ipred-tider. Har ar det andra som laddar ner till mig istallet och jag kan inhandla for en billig peng.
Och den dar taxin skulle vanta in mig vid gransen for att kora mig tillbaka till Pakse. Kanske tog jag lite val lang tid pa mig dar i tax-freen for sedan var han borta. Och jag hade redan betalat for att det var sa mycket tjafs med priset. Men jag hittade en minivan med AC som korde mig tillbaka. Och val tillbaka letade jag upp taxi-chaffis nr 1 for att krava mina pengar tillbaka eftersom han akt utan mig och detta lyckades=)
I Pakse har jag checkat in pa ett av de finare hotellen. Orkar inte med nagra guesthouse idag, vill ha det lite bekvamt! HAr kopt biljett till bussen som ska ta mig ner mot Four thousand islands imorgon bitti. Och utanfor resebyran hade de redan borjat fira Lao nyar sa de bjod in mig pa Beerlao sa det blev en trevlig stund!
Några lediga dagar...
Nästa vecka tisdag till torsdag firas Lao nyår och jag är därmed ledig. Imorgon åker jag till Pakse för att ansöka om nytt visum och sedan beger jag mig antingen på söndag eller måndag söderut till Four thousand islands, ett stort Mekong-delta. Och för er som inte har koll på vad Mekongen är så är detta floden som rinner igenom Laos ner mot Kambodja. Detta ska vara vackert och jag hoppas på några avkopplande dagar. Är fortfarande lite sjuk så jag får hoppas jag tillfrisknar snarast! Desstuom är det Lao nyår som innebär vattenkrig så det kan nog bli full rulle också!
Är tillbaka på fredag och måste då bemanna kontoret eftersom alla andra är lediga. Jag får ju min långa ledighet veckan därpå när det blir dags för Thailand så jag ska nog stå ut...
Och det här med mitt visum är ju en krånglig historia. Jag inväntar mitt arbetsvisum och har fått ett rekommendationsbrev från regeringen som jag ska visa upp vid gränsen och få vissa stämplar. Men detta kan jag inte göra om jag ska lämna landet så därmed får jag ansökan om mitt arbetsvisum efter Thailandsresan. Mitt nuvarande turistvisum går ut imorgon och jag måste därmed ansöka om ett nytt. Och det innebär att jag imorgon måste gå igenom passkontrollen på Thailändska sidan och sen tillbaka till Laos igen. Med ett turistvisum får man bara gå in och ut en gång och detta innebär i sin tur att det kommer vara förbrukat den dagen jag faktiskt ska till Thailand på rikigt (dvs om två veckor). Så när jag ska åka och träffa Sophie i Thailand måste jag ansöka ännu en gång om ett nytt turistvisum................ Alternativet är att skippa att ansöka om visum imorgon men då kommer jag att få betala en fet overstay-visa avgift (10 dollar /dag) när jag visar upp mig vid gränsen när jag ska träffa Sophie. Så nu måste jag ansöka om turistvisum två gånger på två veckor. Detta kanske var en onödig och inte alls begriplig utläggning men jag ville bara beskriva att det är så mycket att fixa här hela tiden och det gäller att göra det själv... och desstuom går ju allt så långsamt...real lao style.
Så imorgon ska jag till Thailand...i fem minuter!
En kulinarisk förmiddag
Igår när jag cyklade till kontoret möttes jag av dessa kossor mitt i Salavan staden... här springer ju runt en del djur men dessa kossor måste kommit lite fel. It's a cow's world....?!
Fotografen som tog mina visumfoton. Ni kanske förstår varför han var svår att hitta, det ser ju inte direkt ut som hos en vanlig fotograf.
Inne på marknaden där det mest säljs sådant som inte är färskvara
Utanför..
De konsumerar mycket gröna blad och här finns även många sorters örter. Köpte dill häromdagen och det var en härlig doft av svensk sommar!
De älskar chili!
Billiga bananas! Passar perfekt i smoothien...
Ett berg av papaya. Här äter de ofta papaya i den typiska lao-rätten Papaya Salad med chili, fermenterad fisk, socker, vitlök och självklart MSG (monosodiumglutamat).
Denna bild på ett massivt vitkålsberg dedikerar jag till mina gamla dietist-klasskamrater! Vitkål är en väldigt användbar kålväxt. Jag fick lära mig under min härliga studietid att vitkål på mackan faktiskt är gott. Nästan som ost fast lite krispigare! Tillsammans med hummus blir det ännu godare.
Hemligheten kan avslöjas!
Jag ska till Thailand och träffa min bästis! Kan det bli bättre! Och ännu ett utropstecken! Jag behöver verkligen detta just nu när det är lite kaos i Laos... Sophie och hennes sambo Kenneth flyger ner runt den 22 april. De flyger stand by då Kenneth jobbar på flygplatsen så vi vet inte än exakt vilken dag. Vi tänkte mötas i Bangkok och ta bussen vidare till Hua Hin där Sophies pappa har hus. Så det blir ca 10 härliga dagar. Dags att börja jobba lite på brännan nu kanske...jag kommer säkert vara blekare än Sophie även fast jag spenderat två månader i värmen. Men förutsättningarna för att ligga och sola är inte de bästa här. 35 grader varmt, knappt någon vind och inget vatten att svalka sig i.... Åh jag längtar till att få känna doften av havet! Och framförallt till att få ta ett dopp! Men mest av allt längtar jag efter Soffiproppen! Vi ses snart=)
Nya strategier är vad som behövs!
Har inte varit så värst produktiv eller effektiv idag, har fortsatt på mötesanteckningarna (tar ju aldrig slut...) och har funderat på den nya strategin när det gäller nutritionsundersökningen. Har även skypat med dietist-mostern som nu också ska få ta del av min projektplan och mina formulär. Och även alla mina funderingar! Vet inte om det är snällt eller elakt egentligen, just nu känns ju mitt projekt flummigt och förvirrande. MEN det är på samma gång väldigt strukturerat (jag är ett kontroll-freak i allra högsta grad) så jag hoppas inte moster blir alltför förvirrad.
Emellanåt är det ganska tufft här (men trevligt också, blir inte alltför oroliga nu) och jag är glad att jag har stöd hemifrån (måste tacka skype ännu en gång och hotmail är inte helt tokigt det heller). Och jag uppskattar alla kommentarer så keep ut the good work! Laos är ett trevligt land, solen skiner och jag är på mitt livs äventyr. Så kanske är det dags att börja tänka mer (eller mest!) i dessa banor och inte gräva ner sig alltför mycket i det som känns grått... Behöver nog fundera på en ny strategi när det gäller att hantera min känslomässiga berg-och dalbana också!
Kan inte låta bli...
Så här kan en dag ute i fält vara
04.00 OLJUDET startar: tuppar gal, kvinnor börjar stöta riset, barn skriker, djur vaknar till liv
05.00 Försöker sova trots oljudet och trots kylan…
06.00 Ger upp försöket att få någon kvalitativ sömn och stiger upp. Rullar ihop sovsäcken. Försäkrar mig om att inga spindlar eller andra insekter tagit sig igenom myggnätet. Undersöker om jag fått eventuella myggbett eller loppbett.
06.10 Letar upp någon liten dunge som får utgöra toalett. Tar sedan en morgondusch i brunnen eller i floden. Detta kräver koncentration: som kvinna måste du vara klädd i din sarong som en klänning samtidigt som du ska hålla koll på tvålen och vattnet och se till att sarongen inte glider av..puh
07.00 Frukost. I Laos betyder frukost tyvärr inte havregrynsgröt och ostmacka. Vid alla mål äts samma sak. Så fram med sticky rice, fisksoppa och gröna blad. Jag sitter ner artigt och försöker trycka ner minst en ihoptryckt sticky rice boll (allt äts med händerna) och få i mig minst ett ormbunksblad. Sedan smyger jag fram mina knäckebröd och ibland en liten bit "skrattande kon ost".
08.00 Dags för jobb. Antingen i byn vi har sovit i eller så beger vi oss till nästa by. Jag hänger på och observerar och ställer massa frågor om allt möjligt. Sedan när field monitors är klara med sitt jobb finns det tid för mig och min research...
12.00 Kanske har vi hamnat i en ny by , det beror på schemat. Men det är i alla fall dags för lunch (se frukost). När man är klar går man från golvet (här äts det på golvet) och tvättar händerna. Man behöver inte vänta på att de andra ska äta färdigt. Men efter uppfostran i svensk dagisanda sitter jag ändå kvar tills de andra är färdiga. Dessutom blir jag alltid klar först, hur kul är sticky rice och ormbunke efter några tuggor....men får skylla mig själv.
13.00 Avfärd till nästa aktivitet eller kanske stannar vi kvar i byn och har möte i bychefens hus.
15.00 Kanske är vi nu i samma by och då får man gärna lägga sig ner på en matta på golvet och vila lite. Jag kanske smyger ner till bilen och trycker i mig några kex eller något annat som jag bunkrat upp med för att överleva... Tar lite bilder vilket är spännande för alla i byn.
17.00 Normalt är arbetsdagen slut. Men ibland kan vi ha möten sent på kvällen om herrarna i byn varit ute och jobbat i skogen och kommer hem sent.
17.30 Dags för ett bad vid brunnen eller floden. I Laos ska man helst vara ren innan man sätter sig till bords. Och helst tvätta ansiktet. Så proceduren är igång igen att hålla koll på allt.....
18.00 Middag (se frukost). Och kvällen spenderas sedan oftast hos bychefens hus där vi också sover över.
21.00 Sovdags. I med öronproppar (men de åker alltid ut och försvinner där någonstans i sovsäcken) , pälsa på sig med alla kläder man har (det blir kyligt i byarna under natten), preppa sig med Mygga, noggrant se till att myggnätet är instoppat i varenda millimeter av madrassen/mattan, placera ficklampan nära till hands och sen blunda och tänka på att det är ganska galet att jag ligger här i en by mitt ute i bushen i Laos...
♥ Vänner som bloggar ♥
Nu möblerar jag tillbaka igen!
Min förkylning håller i sig fortfarande men halsen är bättre. Det är jobbigt att vara sjuk i värmen och samtidigt måste jag vara försiktig med AC:n. Jag tar näsdroppar, försöker sova ordentligt och försöker äta antioxidantrik mat (kan ju hoppas det hjälper). Vill helst undvika att behöva åka till farbror doktorn, det blir så krångligt här nere. Idag är det väldigt lugnt på kontoret, det är bara jag och Amphone som är här. Ska nu börja renskriva mötesanteckningarna och försöka ordna upp allt krångel kring mitt visa. Än så länge har jag bara turistvisum (som går ut nästa vecka) och nu inväntar jag mitt arbetsvisum. Så just nu är jag isolerad inom Laos gränser...så detta måste ordnas!
Förvirrad...
Så idag har jag funderat och funderat....men sedan blev jag helt tokig på att fundera så jag ringde tjejen som är ansvarig för the nutrition unit på huvudkontoret. Jag förklarade min nya strategi men det verkar som om hon ändå tycker jag ska hålla mig till den gamla planen men med vissa ändringar. JAG ÄR FÖRVIRRAD! Hon tycker dock att om denna studie nu är så viktig här nere så bör jag ha folk som verkligen kan hjälpa mig i fält. Nästa steg är att diskutera med chefen - allt från min nya strategi till att jag behöver mer hjälp i fält. Men chefen är tyvärr på semester i två veckor... Men å andra sidan ger det mig lite extra tid att fundera...och bli ännu mer förvirrad...eller förhoppningsvis komma på hur jag ska gå vidare.
Vårtecken!
Jag har väldigt ogröna fingrar men jag tror att detta är ett blommande tamarind-träd. Tamarind är en ärtväxt (tack wikipedia!) och på marken ser ni ärtskidorna. Detta är vår bakgård.
Grannarna har ett mangoträd som lyckligtvis har några grenar som faller över muren till vår bakgård. Hoppas att dessa frukter snart mognar. Det är mer exotiskt att kunna gå ut i trädgården och plocka solmogna mangofrukter än tradiga sura krusbär...
Vi har även två stora palmer med kokosnötter!
Jag älskar att möblera om!
Idag har jag redan fyllt två stora post-its med saker jag ska ta itu med:
- Skriva min field report
- Skriva rent mötesanteckningarna från personalmötet förra veckan
- Få med mig en lao-människa från kontoret och gå till banken och öppna bankkonto. Det kommer nog att ta sin lilla tid. När jag skulle växla in lite thai-baht så tog det en halvtimma och jag var tvungen att signera fem olika papper (och jag var den ENDA kunden på banken).
- Revidera min projektplan / projektidé. Efter fält-trippen har jag kommit på att min projektidé inte kommer att funka och jag har en ny idé så nu får jag börja om igen. Varför det inte funkade tar vi en annan gång...
- Sammanfatta och analysera den insamlade datan från min halvfungerande undersökning i fält. The challenge of today!
Field trip till Tahoy district: del 2
Så här ser hushållens warehouse ut där de fr'ämst förvarar ris
Riset ska räcka länge och det är stora mängder då de äter ris till varje mål
Ett typiskt bymöte med head of village och männen från hushållen. Inga kvinnor syns till som vanligt. WFP har som regel att vissa kommitteer måste bestå av 50 % kvinnor men ofta dyker de inte upp. De måste vara hemma och ta hand om barnen och laga mat. Skärpning!!! Jag har tjatat hål i huvudet på Amphone om detta men det är svårt att få dit kvinnorna.
Head of village stämplar viktiga papper. Det är mycket stämplar i Laos och mycket byråkrati där vartenda papper måste stämplas...
Dietisten gör observation i köket. Här slaktas flera kycklingar som sedan blev lunchen för alla på bymötet.
Hunden ligger och vilar i värmen... som om det inte är nog med värme utomhus.
Det är massor av söta djur som springer omkring och jag kan inte låta bli kameran! Har nog aldrig sett en sötare get-bebis!
Och jag var nära på att med dessa sötnosar hem...
Inne i ett annat kök...
och inspekterar à la Anna Skipper.. Majskolvarna sparar de till den regnperioden då de oftast har mindre ris
Chauffören Santy hjälpte mig med några intervjuer
Så här kan det se ut hemma hos lao-folket i byarna
Intervju med ett hushåll
Santy min bästa engelska-elev studerar även i fält och försöker översätta några lao-grönsaker till mig...
Licence to investigate!
Man blir lätt slö i fält och det är skönt att vila! Jag och Amphone
Soppa på ormbunke!
En del barn är rädda för kameran men blir glada sen igen när de får se bilden
I Tahoy district hade många barn väldigt tuffa haircuts!
Kvinna som stöter riset för att få bort skalet. Varje morgon vaknar man av detta dunkande...
Bamboo är viktigt deras kost
En tuff dam som varit ute i skogen!
Och nu var sagan slut för denna gång och FN-bilen körde oss sakta men säkert hem. Normal hastighet är runt 20-30 km/h då vägarna är såååååå guppiga. Jag gick en rejäl bula i huvudet. Efter det använde jag min sovsäck som krockkudde!
Field trip till Tahoy district: del 1
En gullig husapa på en restaurang halvvägs till district centre. Kan det vara så att katten Isa är återfödd?
Beställer man kött på denna restaurang kan detta vilda djur vara det som hamnar på tallriken...
När man kör bil i bushen måste man ibland ta hand om vissa hinder. The district officer för Tahoy district fick den stora äran att börja hugga... Efter en lång stund kunde vi röja undan och fortsätta färden.
Ibland måste man även köra i floden...
Onsdagskväll i den första byn vi besökte. Vi bodde hos the head of village (på Lao kallad Naibon). Här fanns ingen elektricitet så det var ficklampa som gällde. På bilden ser ni field monitor Amphone, Provincial Food Aid Coordinator (PFAC), District Officer för Tahoy (DO) och chauffören Santy.
PCFAC arbetar på Ministry of labour and social welfare i Salavan men följer även med på field trips för att övervaka projekten. District officer arbetar i district centre i Tahoy. Det kan väl liknas med att arbeta för en kommun. En DO följer alltid med en field monitor. The DO övervakar projekten på "kommun-nivå"och känner till byarna och kan oftast prata det etniska språket för distriktet. Field monitorn arbetar på WFP-kontoret i Salavan och är ansvariga för projekten på regionnivå. En liten update om vem som är vem i denna WFP-värld....
The DO hjälpte till i köket och lagade god svampsoppa med ingefära till mig, utan animalier! Gulligt! Jag är ju rätt komplicerad med min mathållning men under denna field-trip så fick jag "Sanna food" och the DO var riktigt duktig bland grytorna!
På morgonen var det dags för ett bad. I denna by hade de bara en pump-brunn så det var teamwork som gällde för att få bort all tvål. Kvinnan hämtar vatten som sedan kokas med rötter och andra örter.
Amphone letade en bra stund efter sin tandborste...
Frukost! Alla hushåll bidrog med sticky rice, kanske lite väl mycket ris för fem personer. Men tanken var god och det är ju den som räknas!
Här mäts en blivande Food for work- fiskdamm som ska förse byn med fisk. Det är viktigt att fiskdammen grävs utifrån vissa mått och detta övervakas noga av WFP... I Food for work-projekten (FFW) finns det lite olika "arbets-program". FFW innebär att en by utför ett visst arbete i utbyte mot ris. Innan ett program sätts igång i en by så görs en bedömning av WFP för att ta reda på hur food insecure byn är. Food insecurity är ett viktigt begrepp inom WFP. Det kan översättas till osäker tillgång på mat. Ofta relateras food security till tillgången på ris. Dock behöver inte små tillgångar på ris betyda att hushållen svälter då det finns andra staple-foods som kan ersätta riset, exv cassava och majs. Nutritionister och dietister inom WFP är mer inne på detta spår, det gäller att tänka outside the box! Och inte bara tänka på food insecurity som tillgången på ris.
Ny by och nya vyer. Många byar är omringade av maffiga berg och jag kan inte låta bli att ta fram kameran...
I Salavan har WFP tre olika FFW -program: fiskdammar, utökning av risfält och vägbygge som ni ser här på bilden. Vägen mäts på alla håll och kanter. De får ett visst antal kg ris per varje kilometer byggd väg.
Utangör varje skola svajar lao-flaggan. Många gånger ser man även kommunistflaggan med hammaren och skäran svaja.
Senare kommer del två!
Back in cyberspace!
Blog you later!
Dags för fält!
Klockan 9.00 bär det av till Tahoy district i Salavan provinsen. Det blir en 6 timmar lång bilfärd på bumpy roads, men det är jag van vid nu. Denna gång slipper vi vandra som galningar utan kommer att få åka bil mellan byarna. Lite mer bekvämt! Och jag laddar inför min research och har med mig en hel ryggsäck med papper...det gäller att vara organiserad. Jag ska åka med Amphone som är field monitor för Food for work. Jag kommer främst fokusera på min studie men även hjälpa henne med olika saker. Förra gången i fält fick jag vara med om School Feeding aktiviteter och denna gång kommer jag få ta del av hur de andra projekten funkar i fält. Och självklart har jag på mina dietist-glasögon och allt kommer att granskas utifrån nutritionsperspektivet!
Idag känner jag mig väldigt glad för jag fick en trevlig nyhet i morse på mailen men jag avslöjar inget ännu, får hoppas allt klaffar först. Nu blev ni nyfikna, va? Det gäller ju att ha lite cliffhangers i bloggen så att läsarna hänger kvar.
Jag håller alla tummar och tår...
Jag tänkte att jag skulle dra till med ett aprilskämt på bloggen men eftersom jag inte kommer hinna säga april, april så vill jag inte lura er ända till söndag när jag kommer tillbaka från fält igen. I Laos luras man också den första april så det gäller att vara på sin vakt idag!
Ses snart!
♥